Search results

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. Vilka möts och varför? – COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/infor-klimattoppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2025-10-29

Den väger 1 265 kilo, närmar sig 70-strecket och ligger till grund för MAX IV. Efter att ha samlat damm i ett museimagasin visas nu universitetets första elektronaccelerator upp på Lunds Tekniska Högskola. Bakom utställningen ”UrMAX – Ljuset från Lund” står en grupp entusiaster som vill bevara vetenskapshistoriskt intressant forsknings­utrustning för eftervärlden. Snöflingorna yrde genom Lund och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urmax-har-kommit-hem - 2025-10-29

Forskare från Sverige och USA har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt för att bekämpa mygg. Ämnet, geosmin, är extremt dyrt och svårt att få tag på. Upptäckten ändrar på det. Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid University of Washington och Florida International University identifierat doftämnet geosmin som uteslutande attraherar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rodbetor-stoppar-mygg - 2025-10-29

En ny studie från Lunds universitet visar att växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Bland annat bidrar småkrypen till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid. Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av att de växtätande insekterna blir fler i vissa regioner. Genom omfattande metaanaly

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxtatande-insekter-rubbar-skogarnas-ekosystem-och-bidrar-till-klimatforandringar - 2025-10-29

Ögats komplexitet har sysselsatt evolutionsbiologer sedan Charles Darwins bok Om arternas uppkomst gavs ut 1859. I en ny studie pekar en internationell forskargrupp på syrets fundamentala betydelse för ögats utveckling. Enligt forskarna var bristande syretillförsel till näthinnans celler det som begränsade ögats evolution, inte minst synskärpan, bland djur som levde för hundratals miljoner år seda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/syre-banade-vag-skarpa-djurogon - 2025-10-29

Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil. Rovfåglars synskärpa är väl undersökt och visar att en del stora örnar och gamar har dubbelt så skarp syn som människor. Däremot har forskare fram tills nu aldrig studerat synsinnets hastighet hos rov

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/falken-ser-bytet-tydligt-i-over-350-kmh - 2025-10-29

Två internationella toppforskare utses till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Mary Higby Schweitzer har med sina fossilfynd, bland annat från en dräktig Tyrannosaurus Rex-hona, nått kultstatus. Astronomen Thomas Henning har genom avancerade observationer gett världen en ökad förståelse av hur stjärnor och planeter bildas. Mary Higby Schweitzer, professor vid N

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dinosaurieexpert-och-planetbildningsguru-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-29

För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter – Max Planck Center - next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE). Initialt ska centrat drivas under en femårsperiod. De tre lärosätena står gemensamt för finansieringen på totalt 75 miljoner kronor. Målet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unikt-center-insektsforskning-invigs - 2025-10-29

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsystem kan forskarna även slå fast att biomassan i de tropiska skogarna minskar. Vegetationen runt om i världen fyller en mycket viktig funktio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okad-markanvandning-i-tropikerna-rubbar-kolcykeln-mer-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-10-29

Forskare har för första gången konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera. I studien visar forskarlaget att evolutionen under miljontals år har skräddarsytt immunförsvaret hos många fågelart

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/immunforsvaret-otillrackligt-nar-klimatet-forandras - 2025-10-29

Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgängliggöra data med hjälp av artificiell intelligens och minska forskningsstationernas klimatpåverkan. – Klimatförändringarna i Arktis går d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2025-10-29

Nu står det klart att universitetslektor Erik Wahlén vid Matematikcentrum, Lunds universitet, tilldelas Wallmarkska priset 2020. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien och är på 110.000 kronor. Erik Wahlén tilldelas priset ”för framstående insatser avseende icke-linjära partiella differentialekvationer, inte minst gällande vattenvågor”. I sin forskning har Wahlén valt att studera matemati

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundamatematiker-tilldelas-prestigefyllt-pris-forskning-kring-vattenvagor - 2025-10-29

De globala ekosystemens förmåga att binda koldioxid regleras i hög utsträckning av näringsämnena kväve och fosfor. Ju mer begränsade växter är av dessa ämnen desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. En ny studie kartlägger nu de globala mönstren kring denna kväve- och fosforbegränsning. Växter behöver vatten, solljus och koldioxid för att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-loser-gammal-klimatgata-om-ekosystemens-koldioxidupptag - 2025-10-29

Nya bilder på en snögubbeformad is-asteroid bortom Plutos bana omkullkastar vedertagna teorier om hur planeter föds. Bilderna, tagna av rymdsonden New Horizons, ger istället stöd åt en radikal teori som Lundaastronomen Anders Johansen lanserade redan för 15 år sedan. I en artikel som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science lägger teamet bakom Nasas rymdsond New Horizons fram en teori s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbluffande-upptackt-bekraftar-lundaforskarens-15-ar-gamla-planetbildningsteori - 2025-10-29

Fåglars uppväxt är mer präglande än vad man tidigare trott. Nu kan forskare vid Lunds universitet slå fast att fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer som tillfälligt träffas under parningssäsongen. I en ny studie har forskare vid Lunds universitet och Universitetet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfamiljsuppfostran-i-grupp-en-evolutionar-lycktraff-faglar - 2025-10-29

Genom att analysera årsringar från flertusenåriga träd som konserverats i mossar skapar geologen Johannes Edvardsson en unik tidslinje över Sveriges historiska klimat. I de begravda tidskapslarna finns även nycklar som kan hjälpa oss att bättre förstå hur våra skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Med ett skrikande ljud skär motorsågens vassa klinga genom den svartnade stocken

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/motorsagsgeolog-studerar-historiska-klimatforandringar - 2025-10-29

Ett internationellt forskarlag bestående av forskare från Lund och Budapest har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp. – Det har tagit lång tid för oss människor att upptäcka det här, det är ju 15 000 år sedan som människa och hund började leva sida vid sida på jorden och hela den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-nytt-sinne-hos-hundar - 2025-10-29

Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare skiljer sig från nästan alla andra arter. Lundabiologerna Linus Hedh och Anders Hedenström ville ta reda på var arten större strandpipare (Charadrius

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-monster-bland-flyttfaglar-saknar-forklaring - 2025-10-29

Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Naturbetesmark är en central del av det svenska kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Genom bete och de ”störningar” som djuren har orsakat på mark

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lonsamhet-inte-fler-notdjur-behovs-att-radda-naturbetesmarken - 2025-10-29

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 1

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-10-29